fredag 23 maj 2008

söndag 18 maj 2008

"Att göra en Anna"


Uppe i kommentatorsboxen ser man allt...

...så medans ljudet testades satt jag och hotade alla som kom i närheten
av, vad som senare kom att kallas, min pysselhörna. Det är spöstraff om man jävlas med mina ljudvindor och kablar.

På jobbet finns det ett uttryck som heter "Att göra en Anna". Det innebär att man sätter sig i bilen, somnar efter två minuter och vaknar upp några timmar senare när man är framme, eller i första rondellen i Skellefteå. Man vaknar inte ens vid stoppen på Statoil, man sover som en död hela vägen. Förutom vid första rondellen i Skellefteå.

onsdag 14 maj 2008

Det här är kul...

What Beer Are You?

You are Guinness. You are brooding, bitter,
and often in a dark, pensive mood. You are
an intellectual and a dreamer, but your passion
and emotions can sometimes get the better of you.

What Animal Were You In Your Past Life?

You were a tiger. You were fierce and ferocious and
it still shows. Your temper and attitude is unpredictable and not well understood. You�re a product of nature's beauty,but you're also a short-tempered beast.

Är det inte sant så säg...


Which Springfield Resident Are You?







































You are Krusty the Clown. Being the life of the party
isn't always easy. Most people adore your vibrant and
unique sense of humor, even though it's just a facade
disguising your cynical outlook on life.














































































tisdag 6 maj 2008

TV har alltid rätt...

Jag försökte bluetoothragga när jag var ute i lördags. Fast inte ragga, jag hade en sjuk bild som jag försökte sprida. Det gick inte så bra. Jag hittade aktiva blåtänder, men det var ju ingen som tog emot bilden.
Jag hade roligt ändå. Jag var nykter och samtidigt ute i två olika städer. Man kan tydligen vara nykter med folket i Ume jag var ute med, när de inte är det. Det går också att vara nykter när man är sms-ute i Stockholm. Det var faktiskt jätteroligt, har nog aldrig fått Hanna så obekväm nångång HAHA

Jag tar den tysta responsen om min idé om Jukkasjärvi II som att alla älskar den!

söndag 4 maj 2008

Arbetsmyran är igång igen!


Jag har debuterat som frilansare. Äntligen!
Bara tre veckor senare än planerat, men nu är jag igång.
Kablar har dragits, kablar har kopplats, ljud har testats.
Jag är sjukt slut just nu. Det kanske är lite att ta i med
en 14 timmarsdag precis efter att man har varit sjukskriven
i tre veckor?
Nu har jag en knapp månad med jättemycket att göra men
utan existerande motivation. Men det löser sig...

lördag 3 maj 2008

Sommaren är här!


Sommarhäng med Emma, Malin, Philip och Svante på
gräsmattan utanför nya lägenheten. Lägenheten är fin
men behöver vissa förbättringar. Mitt rum består just nu av
5 garderober och en madrass.

fredag 2 maj 2008

"Det finns inga monster i pannkakan"

Det har varit många kära återföreningar den här veckan. Ö-viks-Malin från Ö-vik, Daniel, vissa utvalda klasskamrater (ta åt er ni som vill), Ume-Malin från Dalarna, Eleni och stress.
Det har varit trevligt. Men jag börjar seriöst bli jävligt trött på att alla bor i olika städer och så långt ifrån mig och varandra. Men jag har ju självklart en lösning: I en mörk skog i djupaste Lappland ska jag bygga en stad, vid namn Jukkasjärvi II. Det blir tvångsflytt för alla som känner mig, i alla fall de jag tycker om. Det finns en del folk som inte kommer att vara välkomna (ta åt er ni som vill). Religionen som gäller i Jukkasjärvi II är Poism. Vilket innebär att man ska fixa biffar tills man uppnår Kossan, annars kommer man till Pannkakan. Är det någon nu som har börjat förstå varför jag heter det jag gör på msn?

Eleni och Malin i Ume ger mig ålderskomplex, för att jag använder ord som ergonomisk. De är helt enkelt för unga för att förstå att kroppen tar stryk när man blir gammal om man inte tänker på ord som ergonomisk.
Eleni skrattade åt mig i en kvart efter att jag sa nej till några köksstolar för att jag inte tyckte att de var ergonomiska. Nu driver de med mig, de kallar mig gammal, och störd. De små flickebarnen...

Jag försökte smita från flyttstädningen idag. Jag tyckte att jag gjorde det jävligt bra också. Jag lade mig i en soffa i köket och ringde Hanna, och sa till Malin och Eleni att det var viktigt, vilket det faktiskt var också. Jag hade inte pratat med Hanna på två dagar, jag måste ju kolla så att den lilla lever. Två arga flickebarn kom ut till köket och gav mig arga blickar. Jag sa något bra och ursäktande och sen gick de. Nöjd som få avslutar jag samtalet efter 45 minuter när jag börjar märka att städningen lider mot sitt slut, men när jag ser diskbänken inser jag att det är jag som har åkt på diskningen. Jag var inte lika nöjd längre.

Jag fyller 24 om en månad (1 juni). Den som inte grattar mig säger jag upp bekantskapen med.
Det händer inte så mycket när man fyller 24. Det är mer åhnej-vill-jag-verkligen-bli-25-åldern.
24 och 25 är ju ändå en ganska okej ålder, man är inte för ung och man är inte för gammal. Värre blir det ju när man fyller 26. Då är man officiellt inte ungdom längre. Fast jag tycker nog att de jag umgås med som är över 26 är ganska ungdomliga. Det borde vara ett mentalt test som avgör när man inte får kalla sig ungdom längre. Jag gjorde ett vuxentest för några veckor sen. Svaret sa att jag egentligen borde vara 29. Jag är 24, borde egentligen vara 29 men ser ut som 12. Det är sånt som gör att man får ålderskriser...