Framtiden går sönder...

Det är underligt hur den här världen fungerar. Skjut hellre ihjäl varandra än att hjälpa de som verkligen behöver hjälp. Ha sönder unga människor som är framtiden men snart inte har någon framtid för att de sliter så hårt att de blir utbrända.

Jag läste precis på Tex Tv att 1.339 miljarder dollar satsades på militären världen över 2007. För de pengarna skulle man kunna rädda hela världen från svält typ tio gånger om. Men istället läggs pengarna på att döda fler människor. Det är sjukt.
Ja, militären behövs säkert. Men 1.339 miljarder dollar är sinnessjuka summor att lägga ut på krig.

Jag fick ett sms på förmiddagen, som gjorde mig arg. Det var inte avsändaren jag blev arg på, utan innebörden med innehållet. Man ska inte, efter att ha varit ledig i tre dagar, vara så trött på jobbet att man håller på att gå sönder. Efter att ha kämpat som fan i skolan i ett år får man tre dagars ledigt, sen är det dags att jobba, fram till att skolan sätter igång igen i augusti. Jag har ju inte direkt tagit ut mig den senaste tiden, men mina vänner. Mina vänner sliter som djur. De har dessutom jobbat samtidigt som de har pluggat heltid på universitetet, och det är fan inte lätt. Nu när terminen är slut blir det heltidsjobb. När ska de vara lediga? När ska de vila? Jag vill inte att mina vänner ska vara utbrända vid 23, 24-årsålder. Men så är det. Och jag kan inget göra.
Lite av de där 1.339 miljarderna skulle även rädda deras hälsa.

Scandic vet...

En stor plattTV välkomnade mig varmt när jag klev in i mitt hotellrum. Scandic vet hur man gör ett bra intryck på mig. Det är nästan så att jag har överseende med att det är 50 grader varmt i rummet. Imorrn ska jag springa omkring på travbanan och frukta för mitt liv...

Födelsedagar på löpande band...

Igår var det Hannas tur att fira födelsedag. Jag å Hanna bakade cupcakes, som jag sen fick dekorera bakom en påse så att Hanna inte skulle se.

Vad har man annars vänner till?

Sill fick en gång för sig att jag är blind. Hon är fortfarande helt övertygad om det, så av Hanna och Sill fick jag en blindkäpp och en blindhund i födelsedagspresent.

22.15...läggdags

Min lilla dagsberusning la sig. Och mitt goda humör med den. Jag blev trött och less på alla människor som hade med skolan att göra. Fisförnäma musikare som inte kan applådera åt andra än sig själva, alla gamla tanter och gubbar som sköter skolan (en av dem heter Anna-Märta), min klass, och Stolpskottshelvetet.
Egentligen började min irritation redan på dagen när jag var i skolan. Jag gick dit, det tar ca 25 minuter, för att betala dator och middag, och för att lämna in nyckelpluppen, samt ta reda på hur det blir med min examensarbetesproduktion i sommar. Två av fyra gick bra. På dörren till expeditionen står det: Studenttid 11.30-12.30. Så jag var där 11.30, för att vara säker på att jag skulle få allt gjort. Dörren till expeditionen var låst, dörren till Stolpskottet var låst, ingen personal så långt ögat kunde nå. Tillslut hittade jag han som jag skulle betala dator och middag till, så jag betalade snällt. Jag hittade också de andra jag skulle prata med. Jag stack in huvudet hos dem, de satt och åt lunch. Jag sa att jag ville lämna in nyckelpluppen, då tittade alla på mig som om jag var fem år och bara ville ha uppmärksamhet. "Vi äter faktiskt nu, vi har avslutningslunch. Kan vi ta det en annan dag". Jag sa Nej, det är sista dagen idag, jag åker härifrån på söndag. Då bad de mig att vänta en halvtimme. Jag sa nej. Då drog det ner det till en kvart. Jag gick därifrån och muttrade något om att det står 11.30 på dörren. Jag kunde inte vänta en kvart. Jesper var redan på väg med bilen för att hämta upp mig så att vi kunde förbereda för dagen. Så jag gick till Jana i min klass och bad henne att lämna in den.

Sen blev det kväll. Tal hölls, som inte gick att höra när man satt längst bort. Examensbevis delades ut (jag fick utbildningsbevis eftersom jag inte är klar än). Sånger sjöngs. Jag blev uttråkad.
Jana hade inte lämnat in nyckelpluppen, men gav mig depositionspengarna jag skulle få tillbaka ändå.
Tillslut kom maten! Förrätten var god, huvudrätten sådär (potatisen var hård, grönsakerna existerade knappt och kycklingen blev kall i väntan på ny potatis), efterrätten var jättegod.
Efter maten började folk droppa av, alla skulle till Kåren. Jag gick och pratade med Stolpskottet för att ta reda på hur det blir med tekniken jag behöver till mitt examensarbete. Det gick inte så bra. Han började med att fråga om vi kan ta det måndag. Vad är det som är så svårt att förstå med att JAG ÅKER PÅ SÖNDAG?! Jag sa Nej. Då säger han Du vet väl att kameran du skulle ha har pajjat? Ja, det visste jag. Men inte på grund av att han hade talat om det för mig, utan tack vare att Jesper hade sagt det till mig. Sen började han tjafsa om att skolan kanske inte vill låna ut teknik eftersom jag inte är elev längre. Då brast det för mig. Inte på det där riktigt ilskna viset som jag är rätt bra på, jag var faktiskt fortfarande medveten om vad jag sa. De kan inte först säga att det går bra att jag gör mitt examensarbete i sommar, och att det är okej att låna teknik och sen ta tillbaka det!! De kan inte säga så på examensmiddagen! De borde ha sagt det för två veckor sen så att jag hade haft tid att tänka ut något nytt. Nu måste jag börja tänka på vad och hur jag ska göra detta utan teknik. FÖRBANNADE JÄVLA SKITSKOLA!!!
Efter den diskussionen blev jag på dåligt humör. Fest med klassen och andra från skolan lockade inte alls, bara tanken på det gjorde mig på ännu sämre humör. Jag gick hem, och gick lade mig direkt.

Lyckad examensdag!

17.15...

Jesper tror att han dricker whiskey.

13.15...

Examensdagen har börjat!!

Hur kan en så kort dag innehålla så många chocktillstånd?!

När jag vaknade idag kände jag på mig att något var fel. Jag var helt klocklös och hade på känn att klockan var mer än 12. Efter en stunds funderingar på tiden gick jag upp och satte på TV:n för att undersöka saken. Jag trodde seriöst att textTV drev med mig. Den visade tiden 17.21!! Jag hade varit helt utslagen i över 16 timmar. Hur är sånt möjligt?!
Jag var i extremt chocktillstånd. Men jag lyckades på något sätt i mitt väldigt groggy huvud få igång datorn. Desperat började jakten på någon som kunde ringa Tre åt mig för att aktivera mitt nya simkort. Innan jag ens hann blinka hade Jesper gjort det och min telefon var igång!
Min mamma ringde. Jag fick den andra rejäla chocken på 20 minuter. Min syster har förlovat sig! MIN SYSTER!! Hur blev vi så gamla? Min syster ska bli fru. HAHA! Men Grattis Malin! Får jag vara din Best man?

Ta inte ifrån mig mitt halva jag!

Seriöst. Jag är förbannad.
Jag var jätteglad, det var fest. Min födelsedagsfest. Jag hade sett fram emot den länge. Eleni kom ner från Umeå för att festa med mig. Det var roligt, vi hade kul. Men vad händer? Någon dum jävel snor min telefon! På min egen jävla födelsedagsfest! IDIOTMÄNNISKA!!! Alla som känner mig vet att min telefon är typ halva jag. Jag var ledsen och förbannad, och olycklig. Men underbara Malin krigade som fan för min telefon, och i kön till Harrys ser hon killen som tog min telefon så hon och vakten såg till att jag fick tillbaka den! Så jag är glad över det. Men han hade ju tagit ut SIMkortet så jag kan inte använda den. Och efter att min telefon gick sönder så förde jag över alla nummer till SIMkortet. Så nu har jag inga nummer längre, igen. Jag blir så trött.
Jag var väldigt glad efter att min telefon hade kommit tillbaka. Jag tror att jag kramade varenda människa.

Även Johan blev av med saker på festen. Det slog mig att han och jag är väldigt utsatta i klassen. Det var han och jag som var sjuka i Venezuela. Det var han och jag som blev av med saker igår. Det är tur att vi slutar på fredag, annars vet man ju inte vad som kan hända.

Jag får ett nytt SIMkort på tisdag.

Min första negativa Norrlandsuppenbarelse...

Många drabbas av vinterdepression. Jag tror seriöst att jag är den första som kommer att drabbas av sommardepression. Jag håller på att bli knäpp. Det blir inte mörkt, jag behöver mörker! Jag mår dåligt av 24 timmars ljus.

Den här bilden togs runt 02.30. Då hade jag under två timmar fått ett antal utbrott över bristen på mörker. Det ska vara mörkt 02.30 på natten! GE MIG MÖRKER!!

Förresten, jag bor i det gråa huset till höger. Nästan längst ner på bilden vid alla ljus är E4:an, på andra sidan den ligger stan. Allra längst ner är havet.