Den här skylten möter jag framifrån. Jag började i Fruängen och ska i stort sett hela vägen till Älvsjö. Hur lång omväg har jag gått egentligen?

En sjö..

Jag hittade sjön som jag har sett flera gånger från bussen. Jag gissar på att den heter Långsjön eftersom området jag passerar nu heter Långsjö. Sjön är nu undersökt och jag passade samtidigt på att byta några ord och pip med en söt ankfamilj. Jag är lite rädd för att det ska komma en korsning där det inte finns en busshållplats som visar vilken väg jag ska ta..

Var är jag nu?

Jag har gett mig ut på äventyr. Detta äventyr går ut på att promenera och hitta till mitt ganska nya hem från Fruängen. So far So good, men jag är långt ifrån halvvägs..

Jag kan kalla dig Äddi..

Du kan kalla mig Äl..

Den här bilden har ingenting med något att göra egentligen. Jag vill bara visa den..

Jag, Hanna och Paul började att titta på Michael Jacksons minnesstund nu på kvällen. Dock tröttnade vi efter en stund då det inte hände något spektakulärt, med andra ord var det jättetråkigt. Efter några timmar när vi satte på fyran igen är kistan på väg ut, en bild tänds upp på den stora skärmen och kommentatorn säger något i stil med:'den här bilden var fin, med det där ljuset. Det måste ha varit det bästa på hela kvällen' Vi fick oss ett gott skratt. Sen satte jag på mig mina blöta skor och ställde mig hissen för att än en gång idag möta regnet..

Pat och George gör saker tillsammans! Igen..

Ikväll dricker vi en god drink med överbliven alkohol från festen. Snart ska vi dela på oss på varsitt äventyr.

De tre vännerna i solen, och jag...

Jag försökte nämligen hålla mig i skuggan, men solen gick inte riktigt med på min plan och förföljde mig hela eftermiddagen istället.

The insanity keeps growing...

Det här med att bo i ett område där de år ut och år in bygger hus efter hus efter hus kan vara lika intressant som irriterande.
På dagen idag satt jag på balkongen och såg till att byggarbetarna mitt emot skötte sig. För ett tag sen såg jag när de satte ihop en gigantisk lyfkran. Sånt kan vara trevligt när man inte har något bättre för sig. Nu när de har kommit en bit så försöker jag gissa vad det är för rum på vissa ställen. Det är en svår lek.
Däremot är det inte lika roligt när de sätter igång att föra oväsen klockan sju varje morgon. Oftast sover jag igenom det, men ibland är det för mycket där ute.
Just nu känner jag ingen glädje över detta fenomen över huvud taget. Klockan är halv ett på natten. Utanför fönstret är det ett jävla oväsen.
De ska tydligen göra någonting med asfalten på nätterna nu ett tag fram över. Jej!
Jag hör inte vad de säger på tv:n...

De kommer att vara klara lagom tills jag ska flytta i slutet av nästa vecka. Det här ljudet kommer att driva mig till vansinne innan dess. Kul sätt att fira mina två semesterveckor på!
Dessutom är jag sjuk. Min semester har börjat på bästa möjliga sätt.

Fast jag har det rätt bra ändå, fakstiskt...

Nu kom det en härlig frän asfaltslukt in i lägenheten. I think I love it!

Sill trivs som fisken i vattnet..

Så har Sill tagit årets första dopp. Livet på Sillenland har varit topp!

Ska man fira kan man lika gärna göra det ordentligt! And so I did...

Storasyster Sahl visade stolt upp sin medalj efter att ha haft alla rätt på tipsrundan om Den heliga trion. Lillasyster Sahl gled omkring och var nöjd hela kvällen, speciellt efter att jag fått tag på solglasögon och keps och fick vara den stekare jag egentligen är!


Min 25-årsdag har firats som jag aldrig har firat förr!
Jag började redan på fredagen innan med att åka till Uppsala för att fira med mina gamla Umevänner. På lördagen var jag tillbaka i Stockholm och passade på att fira lite med några andra vänner.
På söndagen var det middag med familjen och jag fick present av systern. Vi ska på SPA!
Måndagen bjöd på den riktiga födelsedagen. Överraskning av systern på morgonen och sen lunch med syster och Hanna. Sen var det dags att bege sig till skolan för att vara lite duktig i några timmar för att sedan åka hem och få fika och presenter av päronen.
Resten av veckan bestod av det sista i skolan och förberedelser för Festen.
På fredagen var det Hannas tur att bi 25, Och Jespert anlände, han fick titta på när jag bakade mängder med muffins.
När lördagen kom var det dags. För det jag, Hanna och Sill har planerat länge och väl för: Vår 74,5-årsfest! Det ultimata firandet, den bästa festen ever!
Fy fan så skoj det var!
När söndagen kom dracks det lite öl igen. Man måste ju offra sig för de som var i Stockholm helgen till ära.
Men det är ju som man säger: Man fyller bara 25 en gång...