fredag 27 juni 2008

Jag tror att jag är lite upprörd...

Människor verkar vilja se att mänskligheten utrotas så småningom. Varför skulle läget annars vara som det är idag? Matpriserna stiger, elpriserna stiger, bensin och olja stiger i pris. Det här är vad vi behöver för att överleva. Det kommer börja med att fattiga länder i t.ex. Afrika dör ut eftersom de inte kommer kunna få tag på mat. Sen kommer land efter land i övriga världen mer och mer likna hur de fattigaste länderna ser ut idag, till slut kommer mänskligheten dö ut på grund av svält. Klimatförändringarna är det största hotet mot mänskligheten. Men inte på grund av hur mycket bil det körs eller allt annat som har med förändringarna att göra. Utan det är det faktum att för att få fram biobränsle så krävs det mängder av säd och andra organiska faktorer, vilket gör att det blir brist på säd runt om i världen. Detta leder i sin tur till att bönder världen över behöver mer mark för att kunna odla tillräckligt för att säd ska räcka till maten också, vilket gör att de behöver mera pengar och höjer därför priserna. Samtidigt blir bensin och olja dyrare och det leder till ökade transportkostnader. Vilket gör att vi får betala mer och mer för mat, medan vi fortfarande har samma inkomster.
Dessutom verkar ingen ha koll på att jorden inte alls håller på att värmas upp. Enligt mätningar som gjorts sedan mitten av 90-talet, tror jag att det var, så var 2007 det kallaste året världen över.
Sverige kommer inte ha någon framtid. Studenter som redan lever på gränsen kommer bli tvugna att sluta plugga och börja jobba så att de ska ha råd att äta. Många kommer göra både och, vilket kommer leda till massutbränning av unga människor.
Men varför bry sig om sånt strunt som mat, och överlevnad när man kan komma på något så dumt som FRA-lagen att lägga ner tid, pengar och energi på?! Vad ska Sverige med FRA-lagen till? Har någon någonsin känt att Sverige har "yttre hot" mot sig? Det är väl ingen jävel som bryr sig om att hota Sverige?! Sverige är ett litet skitland i jämförelse med många andra länder på jorden. Har regeringen fått storhetsvansinne?

söndag 22 juni 2008

Lördag 21/6, kl.23:34

Det var en biffig man som satt på en bänk, det var en full man som stod och lutade sig mot väggen, det var en ung man med glasögon. En fruktansvärt gravid kvinna och hennes flintskalliga man. En kille med ett stort mörkbrunt födelsemärke i och över hans mörkbruna ögonbryn. Det var två män som satt på varsin pall och tittade ut, det var ett par som satt vid ett bord och småpratade.. Längre bort, nästan utom synhåll, satt två tonårskillar med en dator och planerade sattyg. Det var en vänlig blond tjej med en vit hatt.
Den blonda vänliga tjejen med den vita hatten säger någonting högt. Den biffiga mannen reagerar och reser sig upp, tar det den blonda vänliga tjejen med den vita hatten ger honom. Precis innan den biffiga mannen ska gå säger han till den blonda vänliga tjejen med den vita hatten att den fulla mannen, som lutar sig mot väggen, har trängt sig. Det är egentligen den unga mannen med glasögonens tur. Den unga mannen med glasögonen tittar uppgivet och argt på den biffiga mannen. Alla andra har tystnat. Den blonda vänliga tjejen med den vita hatten tittar osäkert på de tre männen. Den fulla mannen hävdar sin oskuld. Den biffiga mannen börjar mucka och vill att den fulla mannen ska följa med honom ut. Den blonda tjejen med den vita hatten tittar osäkert på den fulla mannen, den unga mannen med glasögonen ser ut som om han helst vill försvinna. Alla andra är fortfarande tysta. Den fulla mannen vill inte gå ut utanför med den biffiga mannen och sluddrande säger han åt den biffiga mannen att gå. Den biffiga mannen är envis och grinig, han fortsätter sina försök att få ut den fulla mannen. Den fulla mannen vägrar bestämt. Den flintskallge mannen till den fruktansvärt gravida kvinnan, säger till den biffiga mannen att det är onödigt, att han ska lämna den fulla mannen ifred. Den biffiga mannen går muttrandes därifrån. Den fulla mannen gör ett försök att låta den unga mannen med glasögonen att gå före, samtidigt som han ber om ursäkt. Den unga mannen med glasögonen visar med hela sitt kroppsspråk och ansiktsuttryck att det är okej. Tystnaden bryts och ordningen är återställd.

måndag 16 juni 2008

Landssorg?

Esbjörn är död. Det är väldigt sorgligt. Jag har många bra minnen som jag förknippar med honom och hans musik. De flesta involverar Sill, men det kanske inte är så konstigt eftersom hon är min Esbjörnvän.
Jag vill utlysa landssorg. Fast å andra sidan var det bara två av fyra som visste vem han var när jag försökte informera världen om denna hemska tragedi. Jag har utlyst lägenhetssorg.

Superstarts "Dagens citat" handlar ofta om hur man lever sitt liv. Om vad man gör med den lilla tid man har och att man spenderar för mycket tid med att inte göra någonting, att man slösar bort sitt liv. Alldeles nyss såg jag en reklam som handlade om att vi människor spenderar för mycket tid med att ha tråkigt. Så självklart har jag börjat fundera på det.
Jag har rannsakat vad jag gör med min tid och kommit fram till att jag faktiskt kan göra precis vad jag vill med den. Och det gör jag. Många skulle säkert ha ångest över att ha sovit hela dagen och spenderat kvällen med att sitta i soffan och dricka Cola. Visst har det varit lite tråkigt, men det har varit skönt. Jag är så mör efter helgens jobb med tusen blåmärken, en blodig tumme, ett klämt finger och all staketklättring, så min lugna dag var precis vad jag behövde.
Jag kommer nog inte göra så överdrivet mycket imorrn heller, men jag väljer ju det. Om man inte har tråkigt ibland så känner man väl inte njutningen när man har roligt?
Meningen var att jag skulle få ut något smart av detta, men jag är nog alldels för hög på socker, efter att ha druckit en och enhalv liter Cola på fyra timmar, för att få ut budskapet.

När jag anländer till Huvudstaden på tisdag ska jag utlysa lägenhetssorg hos päronen. För det är sorgligt, fruktansvärt sorgligt...

lördag 14 juni 2008

Kalix gör allt annat än imponerar...


Det här är midnatt i Kalix. Hur kan ett hotell i Kalix inte ha persienner?! Jag har ljusa gardiner som allt ljus tränger igenom. Egentligen är det inget problem, jag sov jättegott. Fram tills att jag vaknade av, vad som lät var, en hjord människor. Det var det inte, det var fyra fulla personer. Ingången till puben ligger två våningar under mig, utanför den röker folk, å skriker som att det inte fanns en morgondag. Men det gör det å min börjar jävligt tidigt! Huvudvärk, myggbett å andra irritationsmoment. Kalix får 1328 tummar ner i betyg av mig.
De smäller i dörren och ibland vibrerar min säng av basen från musiken. Dessutom har jag ont i benet efter att ha blivit utsatt för en smygattack av en låda när jag jobbade idag, i Kalix.
Om inte min morgondag blir en jävligt bra sådan så kommer jag nog för alltid att hysa agg mot denna byhåla. FÖR ALLTID!!!

måndag 9 juni 2008

Framtiden går sönder...

Det är underligt hur den här världen fungerar. Skjut hellre ihjäl varandra än att hjälpa de som verkligen behöver hjälp. Ha sönder unga människor som är framtiden men snart inte har någon framtid för att de sliter så hårt att de blir utbrända.

Jag läste precis på Tex Tv att 1.339 miljarder dollar satsades på militären världen över 2007. För de pengarna skulle man kunna rädda hela världen från svält typ tio gånger om. Men istället läggs pengarna på att döda fler människor. Det är sjukt.
Ja, militären behövs säkert. Men 1.339 miljarder dollar är sinnessjuka summor att lägga ut på krig.

Jag fick ett sms på förmiddagen, som gjorde mig arg. Det var inte avsändaren jag blev arg på, utan innebörden med innehållet. Man ska inte, efter att ha varit ledig i tre dagar, vara så trött på jobbet att man håller på att gå sönder. Efter att ha kämpat som fan i skolan i ett år får man tre dagars ledigt, sen är det dags att jobba, fram till att skolan sätter igång igen i augusti. Jag har ju inte direkt tagit ut mig den senaste tiden, men mina vänner. Mina vänner sliter som djur. De har dessutom jobbat samtidigt som de har pluggat heltid på universitetet, och det är fan inte lätt. Nu när terminen är slut blir det heltidsjobb. När ska de vara lediga? När ska de vila? Jag vill inte att mina vänner ska vara utbrända vid 23, 24-årsålder. Men så är det. Och jag kan inget göra.
Lite av de där 1.339 miljarderna skulle även rädda deras hälsa.

fredag 6 juni 2008

Scandic vet...


En stor plattTV välkomnade mig varmt när jag klev in i mitt hotellrum. Scandic vet hur man gör ett bra intryck på mig. Det är nästan så att jag har överseende med att det är 50 grader varmt i rummet. Imorrn ska jag springa omkring på travbanan och frukta för mitt liv...

Födelsedagar på löpande band...


Igår var det Hannas tur att fira födelsedag. Jag å Hanna bakade cupcakes, som jag sen fick dekorera bakom en påse så att Hanna inte skulle se.

tisdag 3 juni 2008

Vad har man annars vänner till?


Sill fick en gång för sig att jag är blind. Hon är fortfarande helt övertygad om det, så av Hanna och Sill fick jag en blindkäpp och en blindhund i födelsedagspresent.

lördag 31 maj 2008

22.15...läggdags

Min lilla dagsberusning la sig. Och mitt goda humör med den. Jag blev trött och less på alla människor som hade med skolan att göra. Fisförnäma musikare som inte kan applådera åt andra än sig själva, alla gamla tanter och gubbar som sköter skolan (en av dem heter Anna-Märta), min klass, och Stolpskottshelvetet.
Egentligen började min irritation redan på dagen när jag var i skolan. Jag gick dit, det tar ca 25 minuter, för att betala dator och middag, och för att lämna in nyckelpluppen, samt ta reda på hur det blir med min examensarbetesproduktion i sommar. Två av fyra gick bra. På dörren till expeditionen står det: Studenttid 11.30-12.30. Så jag var där 11.30, för att vara säker på att jag skulle få allt gjort. Dörren till expeditionen var låst, dörren till Stolpskottet var låst, ingen personal så långt ögat kunde nå. Tillslut hittade jag han som jag skulle betala dator och middag till, så jag betalade snällt. Jag hittade också de andra jag skulle prata med. Jag stack in huvudet hos dem, de satt och åt lunch. Jag sa att jag ville lämna in nyckelpluppen, då tittade alla på mig som om jag var fem år och bara ville ha uppmärksamhet. "Vi äter faktiskt nu, vi har avslutningslunch. Kan vi ta det en annan dag". Jag sa Nej, det är sista dagen idag, jag åker härifrån på söndag. Då bad de mig att vänta en halvtimme. Jag sa nej. Då drog det ner det till en kvart. Jag gick därifrån och muttrade något om att det står 11.30 på dörren. Jag kunde inte vänta en kvart. Jesper var redan på väg med bilen för att hämta upp mig så att vi kunde förbereda för dagen. Så jag gick till Jana i min klass och bad henne att lämna in den.

Sen blev det kväll. Tal hölls, som inte gick att höra när man satt längst bort. Examensbevis delades ut (jag fick utbildningsbevis eftersom jag inte är klar än). Sånger sjöngs. Jag blev uttråkad.
Jana hade inte lämnat in nyckelpluppen, men gav mig depositionspengarna jag skulle få tillbaka ändå.
Tillslut kom maten! Förrätten var god, huvudrätten sådär (potatisen var hård, grönsakerna existerade knappt och kycklingen blev kall i väntan på ny potatis), efterrätten var jättegod.
Efter maten började folk droppa av, alla skulle till Kåren. Jag gick och pratade med Stolpskottet för att ta reda på hur det blir med tekniken jag behöver till mitt examensarbete. Det gick inte så bra. Han började med att fråga om vi kan ta det måndag. Vad är det som är så svårt att förstå med att JAG ÅKER PÅ SÖNDAG?! Jag sa Nej. Då säger han Du vet väl att kameran du skulle ha har pajjat? Ja, det visste jag. Men inte på grund av att han hade talat om det för mig, utan tack vare att Jesper hade sagt det till mig. Sen började han tjafsa om att skolan kanske inte vill låna ut teknik eftersom jag inte är elev längre. Då brast det för mig. Inte på det där riktigt ilskna viset som jag är rätt bra på, jag var faktiskt fortfarande medveten om vad jag sa. De kan inte först säga att det går bra att jag gör mitt examensarbete i sommar, och att det är okej att låna teknik och sen ta tillbaka det!! De kan inte säga så på examensmiddagen! De borde ha sagt det för två veckor sen så att jag hade haft tid att tänka ut något nytt. Nu måste jag börja tänka på vad och hur jag ska göra detta utan teknik. FÖRBANNADE JÄVLA SKITSKOLA!!!
Efter den diskussionen blev jag på dåligt humör. Fest med klassen och andra från skolan lockade inte alls, bara tanken på det gjorde mig på ännu sämre humör. Jag gick hem, och gick lade mig direkt.

Lyckad examensdag!