Jag är en helt vanlig privatperson bland en massa journalister..

Tänk om jag hade läst Eriks kommentar på mitt förra inlägg tidigare än nu. Då hade jag vetat att jag var en de drabbade innan någon tog sig in på min mejl. Som tur är så gjorde människan med alldeles för mycket fritid inte så mycket. Ett skickat mejl, med en okänd länk, till några av mina kontakter var allt. Det kunde ju ha varit värre. Men det känns inte helt roligt.

Jag var på Nazareth igår. Jag hade roligt! En full norrman gav mig en, lite smått vinglig, bytta att stå på. Jag såg nämligen inte ett skit innan det. Sen blev allt mycket mer spännande. Förutom det faktum att jag såg gubbarna på scenen, så var jag tvungen att koncentrerat hålla balansen, även karln min var tvungen att hålla min balans. Bara min ena fot fick rum på byttan, och den var som sagt inte helt stabil. Sen började norrmannen och hans jämnåriga vänner, runt 50-årsåldern, att spåra ur lite. Det var dans och luftgitarrsolon. Skoj!

Aftonbladets härliga journalistik

Det är lite lustigt. Mestadels är det "helt vanliga privatpersoner", som Aftonbladet skrev det, som har drabbats av den stora hack-attacken.

Men rubrikerna handlade om journalister. Hur hemskt det är att journalister har blivit drabbade av detta. Hur kan man göra så här mot JOURNALISTER?! Sen att det är några hundra journalister som har drabbats av detta och tusentals som inte arbetar med journalistik, det är bara en bisak. Stackars alla journalister!

Jag försökte att på något sätt hitta om man själv kanske hade blivit drabbad. Det stod ingenting om det någonstans. Så alla journalister har nu kunnat byta sina lösenord på alla sina sidor, för de vet ju att de har drabbats. Vi andra "helt vanliga privatpersoner", vi får sitta och hoppas på det bästa.

Hej igen!

Min mac har fått ta över i vardagsrummet nu. Efter att ha bott på nattduksbordet så får den nu pendla mellan sovrum och vardagsrum. I alla fall medans jag är hemma från jobbet med min bihåleinflammation. Förut har jag ju haft en dator i sovrummet och en i vardagsrummet, men min PC gav upp för ett tag sen. Jag borde fixa ett nytt batteri till den, jag behöver verkligen den nu när jag pluggar.

Jag lyssnar på Itunes, det var inte igår kan jag säga. Jag blir lite nostalgisk. Väldigt mycket skatepunk, mysigt är det.

Jag drömde att en kompis blev attackerad och dödad av en hund. Hon skrev att hon levde förut idag och tyckte att det var sjukt. Sen berättade hon att hon blivit kidnappad på en båt av en annan kompis till oss i natt. Drömmar är underliga.

Dags att klä på sig gå-ut-ur-lägenheten-kläder. Jag ska trotsa min bihåleinflammation för att träffa Eleni, jag ska ge henne en chock idag. Haha!

Det kom en katt och hälsade på idag

Bure öppnade dörren för att gå till jobbet och in kom en katt. Den ville inte gå ut igen, men jag lät dörren vara öppen ett tag om den skulle få för sig att gå. Men, nej. Den har i några timmar nu legat bredvid mig i soffan och sovit. Jag väntar på att en granne ska sakna sin katt och se lapparna jag har satt upp i trapphuset. Jag hade lite kattmat hemma efter att systerns katt, som numera bor hos mina päron, bodde här i somras. Den okända katten var väldigt hungrig och åt glatt.

Jag har ordnat med en tillfällig toalett åt katten. En ugnsform med tidningspapper. Men när jag visade den så la sig katten i den, tror inte att den förstod syftet riktigt.

Tejp.

Du kommer in i en butik och ber om att få låna lite tejp för att tejpa igen ett kuvert. Expediten tar fram tejpen och ställer den bredvid dig. Vad gör du?
1. Du tar tejpen och tejpar igen ditt kuvert helt på egen hand eftersom dina händer fungerar precis som de ska.
2. Du ber expediten tejpa igen ditt kuvert medan du bara står och tittar på, med dina fullt fungerande händer vilandes.

Jaha..

Nu vet jag tydligen inte vad säkerhetsnålar är för något heller. Det är bra att folk talar om för mig vad jag vet och inte vet.

Åh ljuva sovmorgon!

Jag lämnade lägenheten 45 minuter senare än vad jag brukar. Inte för att jag öppnade senare idag, utan för att jag idag lämnade min systers lägenhet. Den ligger i samma kommun som mitt jobb. Så istället för att lämna en kommun, åka igenom en andra för att sedan åka långt in i och jobba i en tredje så var jag redan rätt. Jag åkte BARA saltsjöbanan, inte två tunnelbanelinjer med tusen människor och sen saltsjöbanan. Helt underbart!
Jag hann inte ens bli trött igen under resan. Jag hann ju knappt reagera på att jag åkte. Knappt 20 minuter tog det, plus väntetid, jag gick visst lite tidigt från lägenheten. Jag är helt lyrisk över denna upplevelse.

Fast jag glömde vattna blommorna, vilket egentligen var anledningen till att jag var där. Jag får åka dit efter jobbet igen. Men det tar ju bara 20 minuter så det är lugnt! Och sen får karln hämta mig. Perfekt plan!

Kom på att jag faktiskt passerar ännu en kommun på väg till jobbet från mitt hem..

Impulsbeslutet att sova i systerns lägenhet betydde dessvärre att jag inte kunde ladda min telefon, så den är död. Men det gör inget för det tog bara 20 minuter till jobbet idag!

Jag är trött

Fråga: Bara för att jag ser ung ut, måste man då fördumma mig?

Blev precis hånad av en man som påstod att jag inte vet vad Stasi är..
Kunden innan pratade med mig med bebisröst, fast det var först efter att han såg mig. Han pratade helt normalt när jag hade ryggen mot honom..

Igår tänkte jag: Om jag överlever denna dag(helt ensam i bokhandeln hela dagen) så kommer jag klara av resten av veckan(helt ensam i bokhandeln varje dag). Men efter den här starten på dagen har jag börjat tvivla, klockan är elva, jag har haft öppet i en timme.

Förra veckan läste jag något om att det är sämre väder i veckorna än på helgerna. Var?
Inte gäller det Nacka och Sumpan i alla fall. Det var tråkigt väder i helgen, jag var iofs på landet men det var tråkigt i Stockholm med har folk sagt. Det är jättefint väder idag, precis som igår. Precis som de flesta dagar när jag står i den lilla boklådan.

Jag ska sätta upp en skylt där det står: Nej, jag säljer inte frimärken.
Så slipper jag höra den frågan 30 gånger varje dag.

Snart är det semester! Jag ska vara ledig hela fem dagar i rad! Ja, jag är bitter..

Hur svårt kan det vara uppföra sig?!

Nu är det inte det vanliga gnället om folk på tunnelbanan och diverse andra saker jag (kanske) gnäller om ibland..

Nej, nu handlar det om hur folk beter sig i en bokhandel. Inte jobbiga barn eller folk som bara är otrevliga, utan om sånt man faktiskt inte ser, sådant man märker senare.
Nu på morgonen när jag drog ut alla kortsnurror så hittade jag ett kort, bakom ett annat kort, som någon hade dubbelvikt och förstört, och alltså gömt efteråt. Onödigt? Ja.
Förra veckan upptäckte jag block som någon hade klottrat i. Och inte bara en sida, nej det var fyra sidor som hade klottrats ner. Onödigt? Ja, speciellt eftersom vi inte ens har några pennor där som man behöver provklottra med.
Det värsta var nog för några veckor sen. Min Kollega Axel kommer in med en bok till mig på kontoret, en jävligt tjock Trotskij-bok. Han säger ingenting utan jag tittar bara på den, känner att jag blir arg. Med en röd penna har någon idiot ritat på framsidan. Hur i helvete tänker man då?! Någon minut senare kommer Axel in med ännu en bok, på den har någon ritat röda hjärtan. Kan någon förklara vad det är för människa som ritar på böcker som står i hyllan i en bokhandel? Tanken att det händer har liksom aldrig slagit mig förut. Så dum i huvudet är väl ingen? Men, jo, tydligen.

Ett år till..

..har gått. Om en timme fyller jag 27. Tänk så fort det går. Ibland tror jag att nån jävlas och att det inte alls går så fort, det är nån som snabbar på tiden lite medans man sover. Taskigt! Lägg av med det..

Under detta år har jag blivit moster, jag har skaffat mig ett ordentligt jobb(egentligen tack vare punkt ett) och...ja det var väl allt..

Grattis till mig i alla fall!!