Vinter är ganska bra ändå..

Folk blir mycket snällare i trafiken när det är kaos på vägarna. Tålamodet blir bättre och man är trevlig och hjälpsam.
Det stod en bil strax efter busshållplatsen när jag kom hem nyss. Han skulle nog parkera men hann inte in innan han fastnade. Där stod han med rumpan rakt ut i vägen och blockerade. Det är en sån här enfilsväg där, filen i motsatt riktning är på andra sidan parkeringsplatserna. Så ingen kom ju förbi, hur myckkte de än ville. Och där stod bussen och väntade också. Men folk var så lugna. Flera i bilarna bakom hade gått ut för att hjälpa till, resten väntade tålmodigt. Så är det aldrig när det är asfalt och kördugligt.
Jag hade pappas bil i nästan två veckor. Jag lämnade tillbaka den förra veckan, precis innan den här gångens snökaos kom. Och jag var så arg, folk är idioter på vägarna. Den ena är värre än den andra och alla ska fram först. Jag säger inte att jag kör perfekt, men jag är i alla fall inte en idiot när jag kör. Jag tar hänsyn till att det finns andra bilar på vägarna, och jag parkerar på parkeringsplatser, inte där jag känner för det.
Men nu är lugnet tillbaka! De flesta tar det lugnt, och de flesta förstår att det knappt går att köra. Hade bilen i två dagar nu och med all snö ute på vägarna så var friden tillbaka.

Jag fick i och för sig spendera 20 minuter i söndags med att gräva ut bilen från parkeringsplatsen. Den var inte inplogad, jag hade bara lyckats ställa den i väldigt mycket snö. Jag grävde med bara händerna och sparkade och röjde och tillslut slet sig bilen loss.

Det är härligt att gå ut varje dag med mina promenadhundar. Idag sprang vi(ja, jag sprang) omkring på Gärdet i all snö och hade roligt.
Det är skönt att komma ut och röra på sig. Jag har ju liksom inget val, hundarna måste ut vilket väder det än är ute. Än så länge har jag haft tur med vädret, peppar peppar...