Hur rastlös kan man bli?

Vi slappar. Eleni kom upp till Ume igår så nu har vi typ vår första helg tillsammans i lägenheten, Eleni, Junior och jag. Problemet är ju bara att jag inte kan slappa, i alla fall inte när andra slappar. Eleni och Junior ligger i varsin soffa och är helt inne i filmen vi ser på. Jag sitter i fåtöljen och är lika mycket inne i datorn som filmen. När jag insåg att internet inte gav mig så mycket så funderade jag på att byta dator, till en av mina. Men varför skulle mina datorer och mitt internet ha något annorlunda att bjuda på? Det är ju som att byta TV, samma skit där som i alla andra burkar. 

Ibland funderar jag på vad som försigår i mitt huvud...

Nu pratar han med sig själv i filmen och snart ska folk dö.

Oidentifierbara ljud i natten...

Jag tittade misstänkt runt i rummet. Vart kom det underliga ljudet ifrån? Det lät som att någon släpade sig runt i mitt rum. Ingen där (Vem skulle det vara?). Ljudet var dock kvar. Var det kaninen som står utanför min dörr? Nej, han sov, dessutom kom ljudet innifrån mitt rum. Jag kunde inte placera vart det kom ifrån, det kunde vara vart som helst i rummet. Efter mycket misstänkt letande förstod jag vad det underliga ljudet kom ifrån. Med mina igenlockade öron kunde jag inte höra att ljudet kom ca fem centimeter från mitt högra öra. Det var min igentäppta näsborre som gjorde ljud ifrån sig när jag andades...

Jag rekommenderar nachoburgaren...

Junior - Ska vi göra något galet?
Jag (anar oråd)- Jaha, vad?
Junior (enormt exalterad) - Ska vi åka ner till stan och äta på MAX?!
Jag (Inte fullt så exalterad) - Men vi har ju Baloo här.
Junior (en aning besviken) - Just det! Men då går vi till Baloo och äter.
Jag - Okej, det är ju trots allt den 25e.

Efter en del om och men så tog vi oss ner till stan och var galna på MAX.

Junior - Nä, nu går vi hem. Jag har fått nog av galenskap för ikväll.
Promenaden hem var galnare än galnast...

Ett tips:

Ta inte i något som du precis har tagit ut ur ugnen. Det gör jävligt ont. Min högra tumme är återigen öm.
Min hjärna har tagit långsemester.

De gröna bananerna på bilden nedan är inte mina, det är Juniors. Jag köpte gula bananer. Som numera är uppätna, eftersom jag kunde äta mina. Juniors ligger kvar på köksbordet och är fortfarande lika gröna. Bananerna var grönare innan jag fifflade lite med bilden. Om en månad kanske de är ätvänliga...

Operation: Nyckelskåp...

Junior och jag hade tisdagsmys med olika pyssel idag.
Jag satt och täljde tavelkrokar och spikade saker i väggarna. Det var ingen lek. Vem visste att man behövde tälja tavelkrokar för att få nyckelskåpet att sitta kvar på väggen? Junior gjorde kvinnogörat och bakade bröd. Gott bröd. Trevligt var det.

När jag var nere på stan idag inhandlade jag lite olika sorts grejjs. Det enda som var till mig var tavelkrokarna. Jag måste sluta skämma bort mig själv på det här viset...

Långfingerlös men bäst ändå.

Text-TV: "Linus Thörnblad floppade rejält men inte tillräckligt bra i höjdkvalet när han rev ut sig på 2.25 i kvalet."
Floppade han inte tillräckligt bra??

Jag har gjort det igen. Tummen blev bättre i slutet av veckan. Men under storstädningen i lägenheten gjorde jag illa höger långfinger, på exakt samma sätt som med tummen. Fast den här gången fann det ingen lagläkare i närheten för tejpning så jag fick plåstra om mig själv. Det är värre att inte kunna använda långfingret än tummen. Tummen kan man ändå undvika att använda eftersom den sitter där på sin kant, långfingret sitter ju mitt i smeten och ska vara med hela tiden. Hur lyckas jag? Som en god vän brukar fråga mig när jag berättar om mina skador och klantigheter.

Who has the greatest room mate ever?
Junior och Eleni!!
Inte nog med att Junior kom hem till en nystädad och, i stort sett, iordninggjord lägenhet. Hon kom även hem till en äppelpaj in the making (med vänsterhanden).

Boomschakalack...

Jag skrev i måndags att jag hade jobbat som ett as. Jag visste inte då att lördagen skulle bli den hårdaste arbetsdagen i mitt livs historia. 16.25 fick vi upp sista micken vid plan, matchen började 16. Och då var vi ändå två B-ljud som riggade upp allt igår. Dessutom var det två tyska bussar, med några tillhörande tyskar som skulle underlätta för oss alla. Allt stod på tyska. Försök förklara för en tysk att du behöver en omvandlare från stor tele till liten tele. Efter tio timmars kaos var det dags att bege sig hem. På slutet av den tre timmar långa resan höll jag på att gå under, så jag fotade vägen...

TV4 är as

Av alla dagar detta år är morgondagen(lördag) den enda dagen jag verkligen, verkligen inte vill jobba på. Men vad gör jag imorrn? Jag jobbar!!
Imorrn är det en massa annat som lockar, bl.a. dubbeltennisfinalen, USA-Spanien i OS-basket (som jag har sett fram emot hur länge som helst), och så är det Premier Leugue-start imorrn. Dessutom skulle jag ha varit i Stockholm nu, om det inte var för att folk tydligen vill se GIF Sundsvall-AIK på Tv imorrn(vem f*n vill det?).
Jag vet att jag har gnällt hela sommaren över bristen på jobb. Men den här matchen skulle ha gått igår, och jag skulle jobbat på den igår. Men TV4, de asen, bestämde sig för att flytta just den här matchen till den 16 augusti för att de ville visa just den. På den enda dagen jag verkligen, verkligen inte vill jobba.

Det är inte så genomtänkt att pressa en bok, som blivit skadad, under en flyttlåda mitt i en dörröppning...

SJs nya slogan?

X2000 – nu ännu sämre

på att komma i tid!

Aftonbladet borde börja skriva slogans...

Idag är allt vänster...

Grattis alla vänsterhänta! Idag är det de vänsterhäntas dag.
Tydligen så får vi högerhänta fira 364 dagar om året. Förutom i år, i år får vi fira 365 dagar! Det är kanske därför vänsterhänta får en dag i år. Så att högerhänta inte får storhetsvansinne av att fira i 366 dagar.
Känner jag någon som är vänsterhänt? Förutom Paul, men han är irländare, jag vet inte om de vänsterhäntas dag är internationell.

Power wheelchairs

Jag fick ett mejl av Orbit (vet inte vad det är) med rubriken Power wheelchairs.
Hur gammal är jag egentligen?
En dag ska jag ha en Power wheelchair. Hur snabb är en sån tro? Istället för bilen tar jag min Power wheelchair till vänninorna.

Tumlös

Under gårdagen och idag har jag insett hur mycket man använder den högra tummen. Vet ni hur jobbigt det är att inte kunna använda sin högra tumme ordentligt?!
Jag hade problem med att knäppa knapparna på tröjan, fjärrkontrollen får hanteras av vänsterhanden, det är svårt att skicka sms och hur ska det gå att få ordning i lägenheten?
Förhoppningsvis går det över snart...

Äntligen jobb...?

'jag minns nästan när jag satt ner sist, det var 7 timmar sen.' Jag har jobbat som ett as idag, 15 timmars betald arbetstid. Jag sprang, gick och stod i 9 timmar. Och skadade tummen. Sundsvalls snälla lagläkare tejpade min ömma tumme och jag slet vidare. Det var en händelserik match för oss som stod vid spelargången. Tjafs mellan fjärdedomaren och en utvisad spelare, en vakt fick ställa allt till rätta. Sen blev det bråk mellan en, fruktansvärt slemmig, Tv4-reporter och matchvärdar. Båda bråken handlade om att de inte fick stå vid spelargången. Det är typ bara jag som får. På lördag är det tipslördag med Tv4, då Jävlar blir det jobba av!

OS-basket

Vad snackar SVTs kommentatorer om egentligen?

Spanien - Grekland:
"Spanien kramas och hoppas i mittcirkeln."
"Litauen penetrerar och kickar."
Tyskland är det mest homogena laget."

...ääh...va?

Kina-USA:
"Man dikterar villkoren."
"De kändes som två pormaskar där."

Kommentatorer är ett släkte för sig.

Kinas längsta basketspelare är mellan 226-229cm lång(jag har hört olika), och han väger runt 140kg. Han ser ut som en jätte jämfört med de andra spelarna, som är runt två meter, på planen. Han måste böja sig ner när han pratar med de andra. Han är gigantisk.
Tydligen så var det ett kommunistparti i Kina som bestämde att den längsta damspelaren, 189cm, och en av de längsta herrspelarna, 208cm, i Kina skulle få ett barn tillsammans. Deras gener skulle föras vidare och skapa den perfekta basketspelaren.
Han är alltså framavlad av kinesiska politiker, och det är politikerna som mer eller mindre har all makt över honom.
Jag undrar hur lång hans fru är...

En spridd vattenkran gör inget skum i saften.

För tillfället är varenda dörröppning i lägenheten blockerade. Det gäller att titta vart man sätter fötterna. Nu har jag i alla fall en gång från mitt rum genom vardagsrummet, ut till hallen och in i köket och badrummet. Malin kommer tillbaka den 17e, då ska det vara fint här. Jag sorterade hennes skivor idag, i en ordning som jag tyckte passade. Det är lättare att sortera en liten skivsamling än en större. Jag ställde även hennes böcker i storleksordning samt författarordning.
Jag måste göra sånt, annars stör det mig.

Det börjar nästan bli lite ordning här. Fast min rygg jävlas med mig så jag kan bara göra lite i taget, sen måste den vila. Min kropp känns gammal.

Sinnessjukt hällregn

Det är ett skyfall utan dess like här. Vattnet forsar längs med vägen utanför. Regn behövdes visserligen här uppe, men det här är ju löjligt. Det bara häller ner. Jag har sett ett sånt här ösregn två gånger tidigare. Båda gångerna var när Sill och jag var i Florida. Jag har aldrig sett något liknande i Sverige. Jag som faktiskt hade saker jag skulle uträtta idag, utanför lägenheten. Ironiskt nog så skulle jag införskaffa mig ett par gummistövlar. Men jag behöver ingen dusch så jag stannar nog inne...

Kinas ena guldhopp väger 28kg

Lite väl mycket gnäll i kommentarerna på senaste inlägget.
Syster: Jag är på msn nu, men var är du? Och du kan ju faktiskt ringa till mig.
Sill: Ska du vara i buren eller i köket sista veckan? För om du är i köket känns det rätt onödigt om jag ska skriva enmassa igen. Då kan vi ju prata i telefon. Fast å andra sidan har även Eleni uttryckt sin önskan om jag att jag ska skriva flera gånger om dagen...
Johan "Ellert" Ellström ditt lilla pucko: OS visas på SVT, alltså ingen reklam. Vad är din förklaring till invigningsanalysen nu?

Invigningen intresserade mig i ungefär en kvart. Sen spelade jag TV-spel i två timmar, nu är det en kines som håller tal på kinesiska på invigningen. Jag förstår ingenting.
Han avslutade talet med att säga "Welcome to Beijing!" Jag antar att han var tvungen att göra det på engelska för att alla skulle förstå att han var klar och att det var dags att applådera.

Nu har det gått för långt!

Tio minuters för-analysering av OS-invigningen. Varför i helvete analyserar man invigningen?! Det är ingenting att analysera. Räcker det inte med att de sönderanalyserar varenda gren och varenda deltagare, måste de även föstöra invigningen? Kan de inte bara ta den för vad den är?

Det är ett coolt intro på invigningen.

Det här inlägget behöver bara Sillius läsa

Men Sill, jag bloggar ju på nätterna. Hur tror du annars att Grattis Stockholm-inlägget kunde vara där imorse när du skrev tre kommentarer?
Deet är svårt att komma på saker att skriva nu. Början av veckan var mer händelserik än vad den är nu.
Jag är glad över att det är semesterdags för dig. Både för din skull, som behöver vila innan skolan börjar, och för min skull, som då slipper kraven på att skriva minst tre gånger om dagen.

Fem minuter kvar till OS!

OS i antågande

Jag sover till 11! Jag tycker om nätter, jag är en extrem nattmänniska. Och eftersom jag inte har något för mig så är jag vaken på nätterna och ställer klockan på 11. Det tycker jag om. Även om jag kan blogga från mobilen så kan jag inte blogga i sömnen.

Meterologen på TV4 har en kräftpartyhatt på huvudet. Arne Weise pratar med någon som sitter och skrockar. Barnprogrammen på barnkanalen gör mig galen. Jag bar bestämt mig för testbilden på tvåan.
Om 45 minuter är det OS-invigning, sen är jag sysselsatt i några veckor. Det ska bli trevligt med sport hela dagarna. Fast OS betyder tidiga mornar, men det får jag väl leva med...

Grattis Stockholm!

Det är Stockholms dag idag. Jag är ju därifrån, och jag är folkbokförd där för tillfället, alltså är det min dag också. Jag ska fira! Jag återkommer när jag vet hur jag ska fira. Öl och pizza kanske...
Om ett år, en månad och en dag är det Umeås dag. Då ska jag också fira.

Hur svårt är det att komma ihåg att köpa glödlampor?

2009 ska fan bli mitt år!

Nej du Sillius, det är inte alltid lätt att vara jag. Det verkar inte riktigt vara mitt år i år.

Min ena dator kraschade. Supporten kunde inte hjälpa mig eftersom min dator är tre år gammal, hade den varit två år så hade jag fått hjälp. Fast jag tror inte att de hade kunnat göra så mycket. Jag hittade en recovery-skiva. Följderna av en krasch och en recovery-skiva är inte kul. Alla filer på datorn raderades, ALLA. Jag känner mig tom. All min musik jag hade på den datorn är borta, det var en hel del. Om jag inte minns helt fel så har jag lagt över alla bilder från datorn på min externa hårddisk. Nu ska jag bara hitta den ena sladden till hårddisken som spårlöst försvann för ett tag sen. Och var är min Ipod-laddare?!

Min mamma gjorde mig glad idag. Jag ska få en ny micro av mamma och pappa! Eftersom det kommer rök ur min nuvarande när man försöker använda den.
Vågar jag spela TV-spel?

2009, då jävlar!!

Tomas Dennerby (damlandslagets, i fotboll, förbundskapten) är besviken, Sverige förlorade mot Kina i första gruppspelsmatchen i OS. Enligt Staffan Linderborg(kommentator) så är Dennerby klädsamt besviken(?). Vems studentskiva ska Tomas Dennerby inte gå på?

Bitter

Nu har jag tittat på klockan med den orangea bakgrunden och den mystiska musiken på ettan i fem minuter. Är det fördummande?

Jag blev bitter på de flesta jag känner igårkväll. Jag insåg följande: Sill ska till Liverpool, Malin i Ö-vik till Turkiet, Eleni till Rom, Anders ska till Shanghai, Malin i Ume(aka Mc Junior) till Indien och Hanna till Vietnam. Mina föräldrar var i Egypten tidigare i år, min syster i Grekland, och hon är dessutom på kryssning precis just nu, Linda Uganda, Eleni Etiopien, samt att Åsa var i Egypten tidigare under sommaren. Jag då?!
Visserligen var jag i Venezuela i april. Men det var den värsta resan någonsin. Jag var ordentligt sjuk, det var med min klass, det var bråk och tjafs och jag ville bara hem hela tiden. Resan har fått namnet Helvetesresan, och Isla de Margarita, som vi var på, går under namnet Helvetet på jorden. Jag vill ha revansch!!
Jag ska ju till Sundsvall två gånger nästa vecka. HURRA!!

Nytt sällskap på dagarna

Förlåt Sill! Jag sov faktiskt. Vissa av oss behöver inte gå upp tidigt på morgonen. Men jag lovar att skärpa mig! Jag vill ju att du ska komma på min studentskiva...
Med allmänbildande program, vad menar du då? Räknas Oprah till det? Hon har ju en tendens att hjärntvätta mig. Idag kanske jag måste erkänna att jag slår mina barn. Men i såna fall så började det efter att jag lämnade min man för att han slog mig, vilket Oprah fick mig att inse att jag behövde berätta för någon.
Nog med internskämt nu.

Sommar-OS har smygstartat. Det gör mig glad. Det är ju i alla fall inte fördummande, tror jag. Programledarna brukar ju iofs inte visa sina allra mest klipska sidor. Men det är trevligt med lite sport på dagarna, istället för alla dåliga serier som har hållit mig sällskap under sommaren.

Norrländska mirakel

Norrland: Sol hela dagarna, lite blåsigt, men bara så att håret rör sig lite när man är ute och går. Ingen storm, inget regn, inte ett spår av det värsta ovädret i modern tid som härjar i södra Sverige. Det kanske inte är så dumt att vara här uppe just nu.

Amerikanska mirakel

Två killar är på ett gym. Den ena tränar boxning, den andra springer på ett löpband. De båda pratar med varandra under träningen. De svettas, men ingen av dem, inte heller killen på löpbandet, är andfådda, inte ens lite. De pratar på hur oproblematiskt som helst. En tredje kille ansluter till sällskapet. Även han svettig, och faktiskt lite, lite andfådd. Vad har amerikaner för mirakelgym?

Om jag var rik skulle jag inte sitta här...

Oj. Jag visste inte att min blogg skulle bli avgörande för våran vänskap Sill. Men jag gör ju allt för dig! Skönt att du inte krävde att blogginläggen ska vara intressanta och roliga, för det händer inte mycket i min lilla värld just nu. Men då vill jag ha en kommentar av dig också. Och andra...

Nu tittar jag på Next. Jag hatar det. Jag vet inte varför jag tittar på det. Tjejer är rätt jobbiga alltså. Tjejen som tog killar på dejt letade efter pappan till sina barn. Hon började med att låta killen kolla sin sperma så att han kan få barn. Sen var det blöjbyte och jordnötssmörmackor. Killarna blev ju rädda. Man går ju inte fram till en kille och säger: "Hej, jag vill ha barn. Kom så går vi och byter lite blöjor."

Det kan hända att jag kommer att bli lite smått sinnessjuk här uppe i Ume de närmaste veckorna. Idag fick jag t.ex. attitydproblem mot saften på Konsum. Den fick veta att den inte dög. Och jag blev alldeles till mig när jag hittade bröd som kostade 19 kronor.

Jag väntar på att även TVn ska gå sönder...

Jag slog upp ögonen. Det var ljust ute, jag kände mig rätt pigg. Min gissning var att klockan var runt tio, det kändes så. Klockan var dock inte riktigt på min sida. Den visade 06.57. Jag lade mig ner för att sova lite till. 07.45 gav jag upp försöken och tog mig ur sängen, gick in i vardagsrummet och rotade i några flyttlådor, hittade det jag letade efter och gick in badrummet för att borsta tänderna(Det var inte tandborsten jag letade efter i flyttlådorna). Vandrade omkring i lägenheten bland allt bråte i några minuter för att sedan lägga mig i sängen igen. Jag slog på TVn för att se på nyheterna. Ingenting nytt hade hänt sen min Text-TVtur på natten, den stora flugan som bråkade med mig igårkväll flög in i mitt rum igen, jag zappade runt lite på TVn. På Barnkanalen var det en stor röd hund som tittade in genom ett fönster som var lika stort som hundens ena öga(stalker?), på Discovery sjönk båtar, på femman berättade Rihanna om sina tatueringar. Jag vände mig om för att försöka få lite mer sömn. Tio minuter senare höll båtar fortfarande på att sjunka på Discovery, jag fick veta att den röda (stalker?)hunden hette Clifford och att Haydn, från Heroes, har jobbat på sitt album i 3-4 år. Jag gick upp och vandrade omkring igen, tog en dusch, tog en ny rundtur i lägenheten, slog i fotknölen så att den började blöda. Jag plåstrade om min fotknöl och kröp ner i sängen igen. Hittade SuperNanny på fyran, idiotföräldrar och idiotbarn, kollade på någon dålig serie på TV4+, kollade på fler dåliga serier, blev hungrig. Jag gjorde iordning smörgåsar och choklad och satte mig i min fåtölj och fortsatte att stirra på dumburken, datorn satt i mitt knä. Efter ett antal dåliga serier och Hem till gården så kom jag fram till att det var dags att ta tag i dagen. Jag satte igång min stationära PC, blev glad över att den har blivit snabbare under året den
stått i lådan hos päronen, uppdaterade lite program, började sätta ihop min bokhylla. Itunes ville att jag skulle starta om datorn, MTV skvalade i bakgrunden. Jag startade om datorn, datorn startade om sig, datorn startade om sig, datorn startade om sig, och så höll den på om och om och om och om igen. Jag skickade iväg några sms, drog ur strömmen ur datorn, satte i strömmen igen, satte igång datorn och datorn startade om sig, om och om och om och om igen. Jag satte den i vänteläge, jag väckte datorn ur vänteläget, och datorn startade om sig själv, om och om och om och om igen. Jag ringde min mor och beklagade mig. Under samtalet blev jag lite hungrig så vi avslutade pratstunden. Jag stängde av datorn helt, gick till köket, öppnade kylskåpet och tog fram äppelpajen jag bakade igår, gjorde iordning vaniljsås. Glad över att äntligen ha en mikro i lägenheten la jag upp äppelpajen på en tallrik och ställde in den i mikron. Jag satte igång mikron, magen kurrade, det började lukta bränt från mikron. Jag öppnade mikron och insåg att jag hade glömt att ta bort lite tejp från botten på mikron. Jag tar bort tejpen, sätter igång mikron igen. Det brända lukten är kvar, väntade på att den brända lukten skulle försvinna allt efter som, lukten blev värre, det kom rök från mikron. Jag stängde av mikron, öppnade den, tog ut pajen, den var kall. Mikron däremot var brännhet, det ryker fortfarande, det luktar illa, jag drar ur sladden. Jag ringer min mor och beklagar mig lite igen. Hon skrattar åt min uppgivenhet för elektriska saker och råder mig till att hålla mig borta från dem idag. Jag gick in köket, satte igång ugnen, stoppade in äppelpajen i ugnen och väntade. Ugnen gick felfritt och jag fick min paj. Satte mig i fotöljen i mitt rum med datorn i knät och med TVn på framför mig. Modemet bestämde sig för att lägga ner. Jag drog ur modemet, satte in modemet igen och kopplade upp mig. Modemet la ner efter ett tag igen.
3 ringde mig faktiskt i lördags, det tog dem bara tre veckor att komma på att det antagligen är modemet det är fel på. Hon sa att jag ska lämna in det, hon frågade om jag har en trebutik i närheten. Nej sa jag (det finns ju typ bara i Stockholm, idiot). Jag ska lämna in den på Phonehouse sa hon. Jag försöker få henne att förstå att jag inte kan vara utan internet om modemet behöver skickas iväg. Hon säger att jag får ju internet igen när modemet är fixat(Jaha? Och hur lång tid tar det då?). Jag säger återigen att jag behöver internet varje dag, hon säger samma sak igen. Jag omformulerar mig och frågar idioten(jag var fortfarande trevlig mot henne) hur det är tänkt att jag ska få tillgång till internet om de har mitt modem. Då trillade poletten ner och hon sa att jag ska få ett lånemodem. Jag tvivlar på att jag kommer att få ett lånemodem, 3 är inte så bra på det här med kundservice. Samtalet tog slut och jag fortsatte att springa efter reportern och fotografen på travbanan.

Internet får obefogat skäll av mig...

Jag släpade min tunga väska till Bromma flyplats. Kämpade som ett djur för att få upp den för trappan på bussen, och ner. Jag trodde att jag var klen. Men så var tydligen inte fallet. När väskan kommer åkande på bandet på Umeås flygplats ser jag den rosa lappen. Trevligt med bekräftelse på att man inte är klen. Men samtidigt som jag såg lappen så slog det mig att det inte finns någon hiss i mitt hus, utan spiraltrappor två våningar upp. Upp kom både jag och väskan, och resan hem till Ume blev dagens styrketräning.

Att lära sig av sina misstag är tydligen någonting jag inte har lärt mig. Jag satt på golvet och skruvade på en skruv, när jag slant och högg mig i vänster ringfinger med skruvmejseln. Det rann lite blod från fingret och det gjorde satans ont. Tio minuter senare, när ringfingret blivit omhändertaget och omplåstrat, slinter jag med skruvmejseln igen. Denna gång är det vänster tumme som får sätta livet till. Tummen klarade sig dock utan blod, den blev bara lite skinn fattigare. Ca fem minuter efter den andra attacken från skruvmejseln så anfaller den igen. Denna gång hann jag flytta på vänsterhanden och mejseln åkte ner i golvet istället. Sen slutade den att bråka. Det var helt enkelt inte lika kul att hugga golvet som det var att hugga min hand.

Efter det blev jag arg på musiken från webradion som lade ner. Jag skällde på mitt modem för att det hade kopplat ner. När det hade kopplat ner tre gånger skällde jag ännu mer. Sen insåg jag att det automatiskt sattes på en funktion, när jag uppgraderade och installerade om skiten, som frågar om den ska koppla ner efter 30 minuters inaktivtet. Jag var ju upptagen med att vinna över skruvmejseln så jag märkte ju inte det. Så tydligen kopplar den ner om man inte svarar på frågan. Fast nu har webradion lagt ner igen...

Jag kanske ska ge upp det här med webradio och skruvmejslar för kvällen. Lite sömn skadar ju aldrig...