The insanity keeps growing...

Det här med att bo i ett område där de år ut och år in bygger hus efter hus efter hus kan vara lika intressant som irriterande.
På dagen idag satt jag på balkongen och såg till att byggarbetarna mitt emot skötte sig. För ett tag sen såg jag när de satte ihop en gigantisk lyfkran. Sånt kan vara trevligt när man inte har något bättre för sig. Nu när de har kommit en bit så försöker jag gissa vad det är för rum på vissa ställen. Det är en svår lek.
Däremot är det inte lika roligt när de sätter igång att föra oväsen klockan sju varje morgon. Oftast sover jag igenom det, men ibland är det för mycket där ute.
Just nu känner jag ingen glädje över detta fenomen över huvud taget. Klockan är halv ett på natten. Utanför fönstret är det ett jävla oväsen.
De ska tydligen göra någonting med asfalten på nätterna nu ett tag fram över. Jej!
Jag hör inte vad de säger på tv:n...

De kommer att vara klara lagom tills jag ska flytta i slutet av nästa vecka. Det här ljudet kommer att driva mig till vansinne innan dess. Kul sätt att fira mina två semesterveckor på!
Dessutom är jag sjuk. Min semester har börjat på bästa möjliga sätt.

Fast jag har det rätt bra ändå, fakstiskt...

Nu kom det en härlig frän asfaltslukt in i lägenheten. I think I love it!