Det var det här med att sitta still...

"Nu stannar du hemma och tar det lugnt i helgen." Sa min mor.
"Ja." sa jag.
Och duktig har jag varit. Jag skulle vilja skriva jätteduktig, men så är inte fallet. Det beror i och för sig på hur man ser på det.

Jag var i fredags medbjuden på en taco-middag och tre fester. Jag kände mig ganska slut och öm, så jag sa tack men nej tack, och vinkade istället snällt av alla som skulle iväg för att ägna sin fredagskväll åt mat och partaj. Jag ringde Sill för att beklaga mig lite, men efter ett tag skulle även hon ut och roa sig. Så där satt jag i min säng och googlade pepparkakor (som det kan läsas om på denheligatrion.blogspot.com).

Men att vara hemma innebär inte att det inte händer saker. Henke, en vän till Micke som var i Ume på besök, hade redan tidigt på kvällen bestämt sig för att väcka oss stackare på andra våningen när de kom hem efter att ha partajat. Så mitt i natten ringer det på dörren, Jag var vaken och släppte in dem så att de skulle sluta plinga på plingklockan. Det jag inte hade räknat med var att jag skulle bli lite smått misshandlad (det var en olyckshändelse, sägs det) och senare råka ut för kidnappning. De tyckte att vi skulle gå ner till Mickes lägenhet istället, eftersom Eleni låg och sov och de var tvungna att vara tysta hos oss. Men jag var ju redan hemma så jag ville inte. Då bestämde de sig för att bära ner mig.
Det slutade dock väl. Efter att de båda, som inte var de mest nyktra människor jag stött på, hade däckat så kunde jag oskadd rymma hem igen.

Jag gjorde nästan som mamma sa. Jag stannade hemma, eller i alla fall i huset. Men det där med att sitta still och ta det lugnt är inte riktigt min grej.
Anledningen till att jag ska ta det lugnt är för att jag har problem med ryggen och en axel. Det gör ont, verkligen jätteont. Men så fort jag inte känner någon smärta så tror jag att jag mår bra igen. Så jag bestämde mig för att städa och rensa avloppet, vilket kanske inte är det bästa att göra när ryggen krånglar. Fast det kändes skönt att ha det gjort och jag kände mig jätteduktig.
Tills jag vaknade upp idag. Under dagen har rörligheten varit ganska så begränsad, och smärtan har gjort sig påmind varje gång jag har skrattat. Men det är ändå riktigt trevligt med ett städat rum och ett duschavlopp som nästan funkar som det ska...